Svampplockarna i Gausskurvan

Det har varit en ganska ovanlig början på hösten, måste jag säga. Den har varit både irriterande rörig och uppfriskande rolig. Samtidigt. Det röriga hänger ihop med jobbet. Covid-19 fortsätter spöka. Det roliga hänger ihop med att min man och jag har haft mer tumistid än på år och dag!

Ovanligt har också mitt förhållande till svampplockning varit. Man kan verkligen säga att jag varit trög i starten. De sociala medierna har svämmat över av bilder på enorma Stensoppar i storlek XLL, sådana jag trodde existerade enbart i sagornas värld. Men jag själv har jag hållit mig relativt lugn. Tills igår. Då upptäckte jag de första symptomen på att den galopperande svampgalenskapen återigen håller på att bryta ut. Men man ska inte misströsta. Svampgalenskap har sina positiva sidor. Om inte annat så blir det åtminstone mycket svamp i frysen.

Jag måste erkänna att jag har en förkärlek för att kategorisera fenomen. Idag på eftermiddagen har jag roat mig med att göra en mycket uttömmande analys om människors förhållande till svampplockning. Tro det eller ej men det är lätt att hitta 4 huvudtyper av människor även i detta sammanhang. Här måste det påpekas att jag håller barn och ungdomar utanför, de skulle ändå alla mer eller mindre tillhöra kategori 1. Min analys gäller oss medelålders.

Men nu till sak. Här är de fyra kategorierna:

1.Noll intresse Personer i denna kategori är ofta tråkmånsar vilket även speglar sig i deras utseende. De blir sällan ivriga över något utan upplever livet som en tråkig grå massa som man måste ta sig igenom vare sig man vill eller inte. De håller sig helst i städer och vill helst ha asfalt under sina fötter. Det goda med dem är att de aldrig sätter ut bilder på svampar i sociala medier.

2. Smygande intresse Personer i denna kategori är ofta nyfikna till sin natur. Ibland går de till ytterlighet och då övergår nyfikenheten i snokande. Det är inte trevligt. När de rör sig i skog och mark plockar de gärna en stor kantarell om de snubblar över den på stigen men när de kommer hem lämnar de den stackars kantarellen att torka på köksbordet.

3.Behärskat intresse Personer i denna kategori är ofta kontrollfreakar. De rör sig ofta i skog och mark eftersom de många gånger har en eller flera hundar. Tyvärr har de ofta skaffat hundarna enkom för att dölja för omgivningen att de är ute och kollar efter svamp så gott som varje dag. De plockar följaktligen mycket svamp men slutar före före frysen är full. Personer i grupp 3 tittar med fasa på personer i grupp 4. De är rädda för att själv åka dit. Samtidigt är de i hemlighet övermodigt stolta över att de lyckas hålla kontroll på sina begär.

4.Svampgalenskap Personer i denna kategori har ett rikt inre liv. Det kan låta bra men är inte alltid en fördel. Det inre livet kan bli lite för vilt ibland vilket försvårar kommunikationen med omvärlden. De är besatta av att plocka svamp och får svåra abstinensbesvär om de tvingas avstå från sitt plockande.

För att ytterligare komplicera saken delar jag in personer i kategori 4 i två underavdelningar, A och B.

Typ 4A lider av svampmani och varje höst skenar det iväg. De plockar och plockar och slutar inte ens fast den egna frysen är full. Då kontaktar de släktingarna och fyller även deras frysar. När släktingarna börjar tröttna på att det väller in svamp genom dörrar och fönster vänder sig svampplockaren till sociala medier och vädjar om hjälp. De vill ösa in svamp i allas frysar och blir bästa vänner och bundis med alla som öppnar sin frys för ens en påse. Till skillnad från personer i kategori 4B hämtar de sig relativt snabbt då svampperioden är över och hittar andra saker att snöa in på.

Typ 4B lider av en riktigt allvarlig form av svampmani. De inte bara plockar svamp i mängder och massor, de lär sig också allt om alla olika svampsorter, springer på svamputställningar, är medlemmar i olika svampgrupper på sociala medier och ägnar kvällarna åt att drägla i sina svampböcker. Typ 4B kan få mycket svåra abstinensbesvär då svampperioden är över. De tröstar sig då med att titta på alla de fina svampfoton de tagit under årens lopp medan de ömt klappar på sina fryspåsar med kantareller och stensopp. Ibland gråter de en skvätt över käraste svampboken. Det är viktigt att omgivningen förhåller sig snällt och upprepade gånger talar om för de drabbade att det kommer en ny höst. Så småningom brukar manin dämpas och personen kan återgå till en någorlunda vettig vardag.

Nu ska man ju inte skryta men jag tycker faktiskt att jag gjort en ganska bra analys här, fast jag säger det själv. Var befinner du dig själv på skalan? Som tröst till dig, var du än hittar dig, kan jag säga att egentligen spelar det ingen roll till vilken kategori du hör. Knäppskallar är vi ändå allihop.

Själv befinner jag mig oftast i kategori 4A om hösten, börjar åtminstone närma mig den nu. Planerar faktiskt som bäst morgondagens svamputflykt. Men det bästa med svampplockandet i år är faktiskt att min man har flyttat från kategori 2 till kategori 3. Tumistiden har inte bara varit rolig, den har även gett resultat. Jag har svårt att tro att han någonsin hamnar i kategori 4, det ligger liksom inte i hans natur. Men det är väl lika så bra. Någon måste ju ta hand om allt det andra också.